sabato 22 ottobre 2011

there's a fire starting in my heart

Ikväll ska jag festa! Det var länge sen sist, eller ja, två veckor. Vi ska till Trento, jag ska träffa claud här och åka dit med henne, hoppas dani kommer också! Hur som helst, allt är fint. Måste bara börja ta tag i träningen, det är veckor jag inte rör på mig. Jaja, det kommer det med.

Saknar Sverige! Det finns många här som jag anser är vänner som sedan visar sig inte acceptera en för den man är och då blir man ju lite besviken, men sen kommer jag ihåg att jag har vänner som älskar mig för den jag är, den jag var och den jag kommer bli! Kärlek till er <3

venerdì 14 ottobre 2011

kärlek till livet!

Jag har gått in i en ljuuuus period i livet just nu! Jag skriver så mycket som det går, låter hjärnan och creativiteten flöda. Jag sjunger så mycket som det går och spelar gitarr så fingrarna får sår. Jag vet vad jag vill göra, jag vill göra människor le! Häromdagen var jag på en fest på skateparken i riva. Det var en contest och sedan var det konsert. Banden som spelade var helt ok, ett band spelade utan sångare och det sista bandet, som är folk jag känner. När det sista bandet började var keybordkillen för full för att spela han fortsatte däcka på keyborden. Bandet sångare blev sur och vägrade sjunga så kvar var två gitarrer, en bas å batteri som spelade. Jag stog o publiken och väntade på att energin skulle börja flöda så att man kunde börja hoppa runt men inget hände så jag bestämde mig för att hoppa upp på scenen och sjunga, improvisera. Först när tanken hoppa upp i mitt huvud började mitt hjärta banka så sjukt hårt och studsa upp i halsen på mig och tillbaka ner. Till slut gjorde jag det och när jag gjorde det märkte jag att publiken började le och dansa, något dom inte gjorde minuten innan! Jag kände mig så sjukt bra, det kändes perfekt! Och då tänkte jag att jag vill så gärna fortsätta göra så, göra folk le och röra på sig! Ge min energi till publiken och låta dom släppa loss så mycket det bara går, låta dom bli galna för en stund! Så från den stunden kom inspirationen, och motivationen att börja skriva, skriva, skriva, skriva, skriva. Jag vill inte vänta mer på dagen då jag står på scen, med ett band som spelar med mig och gör så att alla har så kul som möjligt!
Yep, och min man blir bara bättre och bättre på gitarr så snart är vi kanske där, snart kanske vi uppfyller min dröm!

min tro

Jag har aldrig haft en riktig tro. Mina föräldrar har varit ateister fram tills nu. Jag är endast döpt sen har kyrkan inte varit en del av mitt liv förutom skolavslutningar. Efter alla år har jag själv hittat en tro jag känner är rätt för mig. Därför är jag tacksam över att mina föräldrar inte påtvingade mig någon tro utan lät mig ha valet att välja själv. Att gå från, jag tror inte överhuvudtaget till att tro är något jag själv fick välja alltså. Jag tror att gud finns, jag tror att vi alla är en del av gud. Som en enorm tomat som vi sjärt i små bitar, om man sätter ihop dom blir dom en tomat. Men även om den är skuren i små bitar så vet man att i skålen ligger det en tomat. Vi är en liten bit av tomaten, ihop lagd i en skål tillsammans med dom andra bitarna. I grunden är vi alltså tomaten själv, så i grunden är vi gud. Det är det jag tror, och jag tror faktist att allt materiellt inte är materiellt utan energi, och energi i sig är gud, så allt är gud. Luften, gräset, bergen, vattnet, allt! Jag behöver dock ingen religion för att erkänna något sånt här, jag behöver bara mitt inre fred.

venerdì 23 settembre 2011

Mina syskon!

Jag har tre äldre bröder, en av dom känner jag inte alls väl för jag har inte lagt någon tid på att göra det. Han bor i Nicaragua och jag fick reda på hans existens när jag fyllde 15 år. Jag har en äldre syster och en lilla syster. Jag har den bästa relationen med min lilla syster såklart, vi växte upp ihop. Dom andra är äldre, jag växte inte upp med dom jag har lärt känna dom. Mina syskon är många men jag känner inte att det är viktigt att ha en relation med dom, jag känner att jag har dom där dom är helt enkelt. Jag älskar dom ändå... :)

domenica 18 settembre 2011

6. Favoritårstid och varför

`Min favoritårstid är självklart våren! Våren är bäst för det är då man är som lyckligast. Jag gillar hösten jätte mycket också, för hösten är så sjukt mysig med alla jordnära färger. Båda två får mig att känna mig kärleksfull i jämförelse med sommaren och vintern. Vintern gillar jag iof, men jag hatar att frysa. Sommarn älskar jag med, men jag borde ha snyggare kropp för att trivas helt under sommarn hehe ;).
Tråkigt, jag tycker inte årstiderna har så stor betydelse för mig...
Men sen har jag ju aldrig levt där det alltid är sommar eller vår väder.

giovedì 15 settembre 2011

5. Vad är kärlek?


Jag tycker den här bilden förklarar bra vad kärlek kan vara... Kärlek kan vara den starka attraktionen som man känner för någon annan, den attraktionen som föder en liten spark som man säger en spark som föder en eld som föder kärlek. Att älska någon kan jag inte säga att jag vet hur det är, jag kan påstå att jag tror att jag vet. Men egentligen har kärleken aldrig varit helt vilkorslös för min del, och därför kan man ju inte heller påstå att det är äkta kärlek, för äkta kärlek är vilkorslös...
Men när jag påstår att jag känner kärlek, då ger jag kärlek. Jag ger och ger för jag älskar att ge kärlek.
Jag hoppas att jag växer upp från den här vilkorliga kärleken och ger mig själv in på en äkta kärlek, fri från vilkor och egoism.
Kärlek är något jag är öppen för att känna för alla, för kärlek ska inte limiteras till få utvalda utan det ska bli givet till varenda lilla människa som väljer att bli berörd av mig och mitt liv. Kärlek är livet helt enkelt...

martedì 13 settembre 2011

4. Det här gör mig upprörd

När jag väl sätter mig och tänker på cynismen som allting är omringat av. När jag väl funderar på orättvisan som regerar den här planeten och de ignoranta gubbjävlarna som vet! Dom vet men dom väljer att hålla handen framför ögonen för att inte erkänna ! Politiker vill jag bara skjuta. Giriga människor, materialister som tar från andra istället för att leva ett liv i öppenhet. Jag blir så arg jag blir så arg jag blir så arg när jag tänker på hur världen ser ut idag. Vilket enormt äckligt ställe det har blivit och kanske alltid varit och jag blir ännu argare när jag undrar för mig själv om det kommer ändras eller inte. Jag hoppas vi alla ändras, jag hoppas 2012 för mig sig distruktion och död. Jag hoppas två tredjedelar av jordens befolkning försvinner för att kunna ge jorden chansen att återfödas. Jag hoppas att vårat monetära system brinner upp.
Jag hatar samhället och dess idiotiska förebilder.