there's a fire starting in my heart

Ikväll ska jag festa! Det var länge sen sist, eller ja, två veckor. Vi ska till Trento, jag ska träffa claud här och åka dit med henne, hoppas dani kommer också! Hur som helst, allt är fint. Måste bara börja ta tag i träningen, det är veckor jag inte rör på mig. Jaja, det kommer det med.

Saknar Sverige! Det finns många här som jag anser är vänner som sedan visar sig inte acceptera en för den man är och då blir man ju lite besviken, men sen kommer jag ihåg att jag har vänner som älskar mig för den jag är, den jag var och den jag kommer bli! Kärlek till er <3

kärlek till livet!

Jag har gått in i en ljuuuus period i livet just nu! Jag skriver så mycket som det går, låter hjärnan och creativiteten flöda. Jag sjunger så mycket som det går och spelar gitarr så fingrarna får sår. Jag vet vad jag vill göra, jag vill göra människor le! Häromdagen var jag på en fest på skateparken i riva. Det var en contest och sedan var det konsert. Banden som spelade var helt ok, ett band spelade utan sångare och det sista bandet, som är folk jag känner. När det sista bandet började var keybordkillen för full för att spela han fortsatte däcka på keyborden. Bandet sångare blev sur och vägrade sjunga så kvar var två gitarrer, en bas å batteri som spelade. Jag stog o publiken och väntade på att energin skulle börja flöda så att man kunde börja hoppa runt men inget hände så jag bestämde mig för att hoppa upp på scenen och sjunga, improvisera. Först när tanken hoppa upp i mitt huvud började mitt hjärta banka så sjukt hårt och studsa upp i halsen på mig och tillbaka ner. Till slut gjorde jag det och när jag gjorde det märkte jag att publiken började le och dansa, något dom inte gjorde minuten innan! Jag kände mig så sjukt bra, det kändes perfekt! Och då tänkte jag att jag vill så gärna fortsätta göra så, göra folk le och röra på sig! Ge min energi till publiken och låta dom släppa loss så mycket det bara går, låta dom bli galna för en stund! Så från den stunden kom inspirationen, och motivationen att börja skriva, skriva, skriva, skriva, skriva. Jag vill inte vänta mer på dagen då jag står på scen, med ett band som spelar med mig och gör så att alla har så kul som möjligt!
Yep, och min man blir bara bättre och bättre på gitarr så snart är vi kanske där, snart kanske vi uppfyller min dröm!

min tro

Jag har aldrig haft en riktig tro. Mina föräldrar har varit ateister fram tills nu. Jag är endast döpt sen har kyrkan inte varit en del av mitt liv förutom skolavslutningar. Efter alla år har jag själv hittat en tro jag känner är rätt för mig. Därför är jag tacksam över att mina föräldrar inte påtvingade mig någon tro utan lät mig ha valet att välja själv. Att gå från, jag tror inte överhuvudtaget till att tro är något jag själv fick välja alltså. Jag tror att gud finns, jag tror att vi alla är en del av gud. Som en enorm tomat som vi sjärt i små bitar, om man sätter ihop dom blir dom en tomat. Men även om den är skuren i små bitar så vet man att i skålen ligger det en tomat. Vi är en liten bit av tomaten, ihop lagd i en skål tillsammans med dom andra bitarna. I grunden är vi alltså tomaten själv, så i grunden är vi gud. Det är det jag tror, och jag tror faktist att allt materiellt inte är materiellt utan energi, och energi i sig är gud, så allt är gud. Luften, gräset, bergen, vattnet, allt! Jag behöver dock ingen religion för att erkänna något sånt här, jag behöver bara mitt inre fred.