martedì 31 dicembre 2013

Happy new year!

Here we go again!
Jag kom på att jag hade en blogg en gång i tiden, så idag när jag sitter på jobbet med så lite saker att göra att jag måste fylla min tid med ovettiga sysslor så läste jag om hela skiten!
Visst är mitt skrivande lite rörigt, men det är inte dåligt, det är färg glatt skrivet tycker jag.
Tja, det är lite trist att jag inte gjorde ett årsresumé förra året, utan bara förrförra. Hur som kan jag lika väl berätta hur mitt 2012/13 år har varit.
Vad har jag fått gjort?
Jag har skaffat mig ett par vänner som jag kan kalla vänner! Speciellt en tjej som heter Isabella, en skön brud som inte är rädd för att bete sig galet och spontant! Passar mig perfect, sen är hon lite mer känslig än mig vilket också är bra, för jag vill kunna ta hand om personer och vara den starkare.

Jag har rest väldigt lite men förhoppningsvis blir det mer av det nästa år. Förutom en två veckors Londonresa 2012 och en 5 dagars hit n run i Spanien hos mina föräldrar.
Jag har tränat, år 2012 gick jag ut och sprang och träna hemma lite hela vintern,  men träningen år 2013 höll desvärrre bara tre månader, hahahaha, fast jag ska komma igång igen iår med träningspass istället för att träna på maskiner.
Hur som helst, år 2012/13 bjöd på jobb möjlighet! Jag fick jobba ett helt år för SCOUT en kläd kedja som säljer massa fina kläder och där jag fick lära känna jätte härliga tjejer!
År 2012 var året då jag gav upp falska illusioner och ideal som var för svåra för att nå. Istället för att känna att jag inte kan ändra på världen men ändå inbilla mig att det finns olika projekt man kan starta för att göra en skillnad. Visst, det är fina tankar men så  länge som jag bara drömmer finns det ingen mening med att tänka, för jag blev bara besviken, på mig själv, på allt.
Och i slutet på 2012 blev det att övertyga sig att det ända jag kan göra just nu är jobba för att växa själv, och sluta tänka på vad för något jag kan göra för att hjälpa till och förbättra och ändra det nuvarande runt omkring mig. Min nya prioritet blev att jobba hårt och att ge mer av min energi på vänner, för att ha stabila relationer som hjälper mig känna mig hel. Nu har jag en grupp vänner som blir dom man ringer när man inte har något att göra, och jag har en bästis jag kan dra och träna med och mysa hemma med.

År 2013 handla om att försöka få stabilitet mellan fritid och jobb, vilket var svårt eftersom jag alltid hade olika tider. Hur som helst så var mitt mål att få ett deltidskontrakt på jobbet, men eftersom dom inte lyssna på min förfrågan så sa jag upp mig och hade turen att dom sökte upp mig till ett annat jobb. Ett kontorsjobb på Arcese, som är firman pappa jobbade på innan pensionen. Det är fiiiint, det här är ett seriöst jobb som lovar ett fast kontrakt med bra betalt i framtiden, och chansen att växa inom en firma, så det är helt klart mer stimulerande än mitt förra.
Min familj flytta till Södra spanien januari förra året! Det är tråkigt men samtidigt fint för jag har ju en ursäkt till att åka till varmare breddgrader under sommaren!
Jag och Marco har flyttat ihop sen Januari 2013 och allt flyter på smidigt. Vi har det mysigt ihop och det ända vi har att jobba på är fördelningen av städning i lägenheten. Jag kan vara riktigt jälka tjatig om jag märker att bara jag gör något vettigt i hemmet. Och även han kan vara tjatig när han har städat ordentligt och sen bara måste låtsas vara något slags offer för att han var tvungen att investera lite tid och energi på sitt eget hem när han har en kvinna som borde göra dessa saker! Hahahaha PA LEASEE ! Vi är båda arbetare och vi slösar båda på stor del av vår tid på jobbet, så vissa saker måste faktist fördelas och ju oftare jag säger destå bättre blir det! Våran komunikation är tusen gånger förbättrad, så som vår vänskap som är mycket djupare och därmed tilliten. Sen ibland kan jag ge in för min inre röst som ibland slutar älska sig själv och blir därför helt övertygen om även min älskling inte kan älska mig, eller helt klart måste vara sugen på att gå vidare, eller helt klart kan falla för någon ny, på en sekund! Det har helt klart tatt lite på vårt "äktenskap" mest för att jag verkligen tar honom till gränsen när jag kommer in i en sån tankebane period. Jag blir så sjukt ängslig och svartsjuk för varenda lilla sak, jag tvivlar på honom och oss nästan hela tiden och sedan, efter någon vecka med bråk och tårar, så kommer jag över det. Sen slutar jag med dem tankebanorna, kommer in i I know we´re made for eachother mode och vi kan återkomma till att leva lyckligt och ha det bra ihop. Det fina med åren som gått är att nu kan vi ibland, när vi är osams om mågot, eller inte lyckas komma överens om en åsikt sluta upp med att vi bråkar och skriker på varandra, för att i slutändan komma på att det är ovärt att bråka om det för ingen utav oss kommer ändra idé för den andre och ingen utav oss viker sig, och då händer miraklet! Praktiskt taget funkar det så att vi ger upp båda två, slutar prata för tio minuter och sen så är allt normalt igen och vi accepterar att vi båda har starka åsikter att vi kan vara olika och att vi vet att vi passar ihop även om vi är olika. Och vår vänskap och respekten och kärleken som finns där stärks ännu mera. Welcome to my life healthy relationship! Jag kan även medge att många av mina problem med min självkänsla och faktumet att jag har olika negativa koncept om mig själv som undervärderar mig är för att jag faktist lät mig själv styras och manipuleras av en pojkvän, jag lät min frihet och mitt värde dra åt helvete och jag lät mig behandlas respektlöst och jag lät mig själv blí ett offer för mig själv. Ok, jag hade dåligt självförtroende innan, för att jag hade växt upp överviktig och mobbad så kunde jag inte helt släppa idén om att jag var tvungen att göra det möjliga för att göra andra glada och nöjda så att dom kunde tycka om mig. Det tog jag med in i det förhållandet och han utnyttja det, och han skada mig ännu mera.
Förutom att komma in i nedlåtande tankebanor så har jag fortfarande en tendens att ge bort min styrka och frihet för att göra andra glada. Men vi jobbar på det! Min man är bra på att hitta mina svagheter, ta ut dom i ljuset och få mig vilja ändra på dom, inte för honom men för mig. För det han lär mig är att säga nej, att säga vad jag behöver när jag behöver det, att uttrycka mig även om jag måste klaga, att säga emot om jag tycker något är fel, att respektera det jag har att säga och mig själv.
Han är stark han, och han gör mig starkare och starkare, för varje gång han tar mig åtsidan, när jag bryter ner och han visar mig vart jag kan kolla för att hitta orsaken till problemet och fixa det.
Jag kommer bara bli starkare och starkare, som en phoenix som återföds från sin aska.
Och jag kommer fortsätta ge honom stabiliteten han så letar efter, som hans föräldrar inte kunde gett honom.

Och nu för vad jag hoppas kunna uträtta i det nya året!
Vi kan göra en lista på konkreta saker jag ska göra.
Som första sak ska jag ta körtkort! Inom maj ska det vara gjort och jag skriver in mig i körskolan i Januari!
Som andra första sak att göra ska jag skriva in mig på gymmet och börja med zumba två dagar i veckan, och kanske börja kontrollera min diet.
Jag måste ta reda på vilka allergier och intolleranser jag har.
Jag måste åka gokart och ha ett race åtminstone en gång det här året.
Jag måste lära mig att kickflippa !
Jag måste ta lite sånglektioner. Helst runt februari, Mars månad.
En resa till Sverige är ett måste och jag tror påsk kommer vara en period jag ska dit på.
Jag kanske borde börja med p-piller...
Jag önskar att få åka till barcelona och festa till min födelsedag, eller ta en resa till grekland för att slöa på stranden, speciellt med isa.
Jag hoppas på att ta semester med min älskling och åka till havet, men bäst att inte övertyga mig om det, för det är inte garanterat...


Gott nytt år älskade Louise, och älskade mig själv! För vi är dem ända som någonsin läser här.




Nessun commento:

Posta un commento